Alla behandlingar

Gynekologi

Graviditet

Fertilitet

Abort

Gynekologisk hälsokontroll

Regelbundna gynekologiska hälsokontroller möjliggör tidig upptäckt av sjukdomar och därmed mer effektiv behandling. Vid kontrollen kan även gynekologiska cancersjukdomar upptäckas, såsom livmodercancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer, samt infektionssjukdomar som exempelvis klamydia. En årlig eller tvåårig kontroll rekommenderas, beroende på individuella behov och eventuella riskfaktorer.

Vad ingår i en gynekologisk hälsokontroll?

1. Anamnes
Genomgång av aktuella besvär, tidigare sjukdomar, menstruation, graviditeter och ärftlighet. Eventuella förändringar i underliv, buk, vikt eller aptit under det senaste året är viktiga att informera om.

2. Gynekologisk undersökning
Inspektion av yttre genitalier, spekulumundersökning av vagina och livmodertapp samt palpation för att bedöma livmoder och äggstockar. Prover för STI och cellprov kan tas vid behov.

3. Ultraljud
Vaginalt ultraljud används för att undersöka livmoder, äggstockar, slemhinna och urinblåsa samt för att upptäcka eventuella cystor.

4. Laboratorieprover
Standardprover som blodvärde och infektionsmarkörer tas, med möjlighet till kompletterande tester vid behov.

Ultraljudsundersökning

Vid en gynekologisk ultraljudsundersökning förs en vaginal ultraljudsprobe försiktigt in för att ge tydliga bilder av livmoder, äggstockar, livmoderslemhinna och urinblåsa. Undersökningen upplevs vanligtvis som obesvärlig.

När görs ultraljud?

Vanliga indikationer är:

Ovarialcystor
Oregelbundna blödningar
Tidig graviditetskontroll
Oklara buksmärtor
Besvär med blåstömning
Myom
Polyper

Ultraljud är även ett centralt verktyg vid fertilitetsutredningar.

Läkarna på GynRaMa har lång erfarenhet och fördjupad kompetens inom gynekologiskt ultraljud, inklusive forskning inom området.

Cellförändringar (dysplasi)

Cellförändringar på livmodertappen är oftast ett förstadium till livmoderhalscancer och orsakas vanligen av HPV, ett vanligt virus som sprids sexuellt. Infektionen ger sällan symtom, vilket gör regelbundna cellprov viktiga. Cellförändringar är inte cancer, men obehandlade kan de utvecklas vidare.

Grader av cellförändringar

CIN I – lätt dysplasi
CIN II – medelsvår dysplasi
CIN III – svår dysplasi

Risk för utveckling

CIN III: ca 15 % risk att utvecklas till cancer
CIN I & CIN II: kan utvecklas vidare till CIN III om obehandlade

Upptäckt

Cellförändringar upptäcks genom cellprov (cytologi), ibland i kombination med analys för högrisk-HPV.

Vidare utredning och behandling

CIN I: oftast uppföljande cellprov
Misstänkt CIN II–III: kolposkopi och eventuellt biopsi
Bekräftad CIN II–III: behandlas vanligtvis med slyngkonisering där det förändrade området avlägsnas under lokalbedövning

Läkarna på GynRaMa har lång erfarenhet av utredning och behandling av dysplasi, samt forskningsbakgrund inom området.

Myom

Myom är godartade muskelknutor i livmodern och kan förekomma på livmoderns yta, i muskelväggen eller in mot livmoderhålan. De kan vara allt från några millimeter till över 20 cm stora.

Myom är vanliga och ses hos cirka 40 % av kvinnor i 40-årsåldern och hos upp till 70 % efter klimakteriet.

Symtom

Små myom är ofta symtomfria och upptäcks vid ultraljud. Större myom eller myom som trycker mot andra organ kan ge:

Rikliga menstruationer
Mens- och buksmärta
Urinbesvär eller urinläckage
Samlagssmärta
Infertilitet eller ökad risk för missfall

Behandling

Mindre myom: Kan opereras vid besvär
Stora myom eller postmenopausala besvär: Hysterektomi kan vara aktuellt
Blödningar och smärta: Kan delvis behandlas medicinskt

Läkarna på GynRaMa har modern ultraljudsutrustning och mångårig erfarenhet av diagnostik och behandling av myom.

Flytningar från underlivet

Flytningar är en normal och viktig del av underlivets funktion. De håller slemhinnorna fuktiga, skyddar mot infektioner och bidrar till att hålla slidan ren. Normala flytningar är oftast vita eller klara och har en lätt syrlig doft.

När ska du söka vård?

Vård bör sökas vid illaluktande flytningar, missfärgade flytningar (gröna, gula, grå, gryniga eller blodblandade), klåda, sveda eller smärta. Sök också vård vid misstanke om könssjukdom, feber, buksmärta, allmän sjukdomskänsla eller om du får feber och illaluktande flytningar i samband med tamponganvändning.

Vanliga orsaker till förändrade flytningar

Svampinfektion
Ger ofta vit, grynig flytning samt klåda och sveda. Kan ibland behandlas med receptfria läkemedel, men återkommande besvär bör utredas.

Bakteriell vaginos
Ger tunn, gråvit och illaluktande flytning. Tillståndet är ofarligt men kräver behandling, särskilt under graviditet.

Livmoder- och äggledarinflammation
Kan ge gula eller gröna, illaluktande flytningar, buksmärta, feber och sjukdomskänsla. Orsakas ofta av infektion efter gynekologiskt ingrepp, förlossning eller obehandlad könssjukdom.

Könssjukdomar (STI)
De vanligaste är klamydia, gonorré och mykoplasma. Symtom inkluderar flytningar och sveda vid urinering. Obehandlade infektioner kan leda till infertilitet. Diagnos ställs med provtagning och behandlas med antibiotika.

Klåda i underlivet

Klåda kan bero på svampinfektion, irritativt eller allergiskt eksem, lichen simplex eller lichen sclerosus. I ovanliga fall kan klåda orsakas av vulvacancer.

Lichen sclerosus
En kronisk inflammation som ger uttalad klåda och tunn, vitaktig slemhinna. Behandlas med stark kortisonsalva och bör följas upp regelbundet på grund av en liten risk för cellförändringar.

Vård på GynRaMa

Läkarna på GynRaMa utför provtagning, gynekologisk undersökning och erbjuder behandling för alla typer av flytningsbesvär, inklusive infektioner och hudsjukdomar i underlivet.

Preventivmedelsrådgivning – skydd mot graviditet

Det finns flera sätt att skydda sig mot graviditet. Dessa kallas preventivmedel och kan vara hormonella eller icke-hormonella. Kondom och femidom är de enda metoderna som även skyddar mot könssjukdomar. Ansvar för preventivmedel delas av alla som deltar i det sexuella mötet.

Hormonella preventivmedel

Preventivmedel som innehåller både östrogen och gestagen är p-piller, p-ring och p-plåster. De förhindrar ägglossning och gör sekretet i livmoderhalsen segt. Dessa metoder bör inte användas under de första sex veckorna efter förlossning på grund av ökad risk för blodpropp.

Preventivmedel som innehåller gestagen är mellanpiller, minipiller, p-stav, p-spruta och hormonspiral. De gör livmoderhalsens sekret ogenomträngligt för spermier och gör slemhinnan i livmodern tunnare. Alla hormonella metoder ger mycket effektivt skydd när de används korrekt.

Preventivmedel utan hormoner

Icke-hormonella metoder är kopparspiral, kondom, pessar och femidom. Kopparspiralen verkar genom kopparjoner som försvårar befruktning och implantation. Den påverkar inte ägglossningen, innehåller inga hormoner och ger ett mycket säkert graviditetsskydd.

Kondom skyddar både mot könssjukdomar och graviditet. Pessar och femidom fungerar som barriärer som hindrar spermier från att nå livmodern, men ger något lägre skyddsnivå än exempelvis p-stav och spiral.

Sterilisering

Sterilisering innebär att äggledarna förstörs genom titthålskirurgi eller hysteroskopi och är en permanent metod. Kvinnor över 25 år kan steriliseras utan särskilda tillstånd. Mellan 18 och 25 år krävs godkännande från Socialstyrelsen vid särskilda skäl.

GynRaMa kan hjälpa till med rådgivning kring val av preventivmedel och remiss för sterilisering vid behov.

Spiral – koppar- och hormonspiral

Spiraler är T-formade och sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog. På GynRaMa görs insättningen av gynekolog, vilket möjliggör direkt ultraljudskontroll av spiralens läge.

Kopparspiralen utsöndrar kopparjoner som förhindrar befruktning och fungerar i upp till fem år. Hormonspiralen innehåller gestagen som gör slemhinnan tunn och sekretet segt; den är effektiv i tre till fem år beroende på modell.

Vanliga besöksorsaker på GynRaMa är spiralinsättning, kontroll av läge, uttag eller byte.

Klimakteriebesvär

Klimakteriet, eller övergångsåldern, orsakas av en naturlig minskning av äggblåsor i äggstockarna, vilket leder till oregelbundna ägglossningar och sjunkande östrogennivåer. Perioden kan pågå från några månader upp till flera år, och symtomen varierar kraftigt mellan olika kvinnor. Vanliga tidiga tecken är förändrat blödningsmönster samt värmevallningar, humörsvängningar och sömnproblem.

Den sista menstruationen inträffar i genomsnitt vid 52 års ålder. När mensen uteblivit i ett år kallas det menopaus, normalt mellan 45 och 55 år. Om menopaus inträffar före 45 år kallas det tidig menopaus och före 40 år prematur ovarialsvikt (POI), vilket kan bero på till exempel strål- eller cytostatikabehandling.

Vanliga symtom

Klimakteriet kan ge ett eller flera av följande besvär:

Värmevallningar och svettningar
Humörsvängningar och nedstämdhet
Sömnproblem
Torra slemhinnor i slidan, ögon, näsa och hals
Urinvägsbesvär som sveda eller täta trängningar

Symtomen kommer ofta i perioder och värmevallningar kan pågå i flera år.

När bör du söka vård?

Kontakta vården vid:

Värmevallningar, svettningar eller sömnproblem som påverkar livskvaliteten
Torra slemhinnor eller sveda som inte förbättras trots receptfri behandling
Urinvägsbesvär
Blödning mer än ett år efter sista menstruationen
Täta, rikliga eller oregelbundna blödningar

Kontroll av tidig graviditet

En graviditet kan oftast upptäckas med urintest cirka tre veckor efter befruktning, vilket motsvarar ungefär fem veckor efter första dagen på senaste mens. Tidig ultraljudsundersökning är viktig för att bekräfta att graviditeten sitter i livmodern och utvecklas normalt.

Från slutet av graviditetsvecka 6 kan man med vaginalt ultraljud se graviditeten i livmoderhålan, bedöma storlek i förhållande till graviditetslängden och se om hjärtaktivitet finns. Undersökningen kan också upptäcka tidiga graviditetsavvikelser, såsom missed abortion, missfall eller utomkvedshavandeskap, där graviditeten oftast sitter i äggledaren.

Blödning under tidig graviditet är vanligt och oftast ofarligt, men kan vara något vanligare vid missfall eller avstannad graviditet. I vissa fall behövs upprepade ultraljud och blodprov för hCG för att följa utvecklingen.

Läkarna på GynRaMa har lång erfarenhet av tidiga graviditetsutredningar och använder modern ultraljudsutrustning för att ge trygg och noggrann bedömning.

Blödning under graviditet

Blödning under graviditeten är vanligt, särskilt under första halvan. De flesta blödningar är helt ofarliga, men de kan ibland vara tecken på missfall eller utomkvedshavandeskap. Det är naturligt att bli orolig, men en blödning behöver inte innebära att något är fel.

Vanliga orsaker till blödning tidigt i graviditeten

Implantationsblödning
En liten blödning kan uppstå när det befruktade ägget fäster i livmoderslemhinnan, oftast i vecka 2–3. Den går över av sig själv och påverkar inte graviditeten.

Blödning från livmoderslemhinnan
Under de första månaderna kan kroppen ännu inte vara helt anpassad till graviditeten, vilket kan ge en mindre blödning som vanligtvis avtar spontant.

Blödning från livmodertappen
Livmodertappen är extra känslig under graviditet och kan blöda efter exempelvis samlag. Detta är ofarligt.

Polyp på livmodertappen
En polyp kan orsaka mindre blödningar utan att påverka graviditeten. Den kan vid behov tas bort av läkare.

Orsaker som kräver utredning

Missfall
Vid missfall förekommer ofta blödning i kombination med smärta i nedre delen av magen. De flesta missfall sker före vecka 12.

Extrauterin graviditet (utomkvedshavandeskap)
Innebär att graviditeten sitter utanför livmodern, oftast i äggledaren. Ger oftast ensidig buksmärta och en mindre blödning.

Infektion
Infektion i slidan eller livmodertappen kan orsaka blödning och illaluktande flytningar, men påverkar sällan själva graviditeten.

Druvbörd (mola)
En ovanlig, onormal graviditet där fostret inte utvecklas. Ger ofta kraftig blödning, hög hCG-nivå och typisk ultraljudsbild.

Blödning senare i graviditeten

Moderkakan lossnar för tidigt
En ovanlig men allvarlig komplikation som ger kraftig buksmärta och blödning, oftast i graviditetens slutskede.

Föreliggande moderkaka
Moderkakan kan blockera livmoderhalsens öppning och orsaka blödningar. Diagnostiseras med ultraljud. Kejsarsnitt krävs om moderkakan täcker öppningen helt eller delvis.

Teckningsblödning
En mindre blödning kan uppstå när förlossningen startar. Den är helt normal.

Andra orsaker

Blödning kan även komma från hemorrojder, vilket är vanligt under graviditet. Blodet kommer då från ändtarmsöppningen, inte från slidan. Ibland finns ingen tydlig förklaring.

När ska du söka vård?

Vid blödning under graviditeten eller om du får något av ovanstående symtom bör du kontakta GynRaMa för bedömning och undersökning.

Framfall

Framfall innebär att någon del av de inre genitalorganen, såsom urinblåsan, livmodern eller slidväggarna, buktar ned mot eller ut genom slidöppningen. Det är vanligt och behöver oftast endast behandlas om det ger besvär. Risken ökar med ålder, vaginala förlossningar, övervikt och ärftlighet.

Symtom

Vanliga symtom är känslan av något som buktar fram i underlivet, tyngdkänsla eller skav. Besvären kan komma gradvis, men kan även uppstå snabbt efter tungt lyft, förstoppning eller graviditet.

Riskfaktorer

Framfall ökar vid påfrestningar på bäckenbotten, såsom graviditet, vaginal förlossning, tungt arbete, kronisk hosta, förstoppning eller skador på muskler och nerver i bäckenbotten. Risken ökar med antalet vaginala förlossningar och vid skador som stora bristningar.

Behandling

Utredning inleds ofta med undersökning, ultraljud och eventuellt provtagning. Behandlingen beror på graden av framfallet och kan vara både konservativ, exempelvis knipövningar och stödjande hjälpmedel, eller kirurgisk.

När ska du söka vård?

Om du upplever tyngdkänsla, skav eller ser att något buktar fram i underlivet kan du kontakta GynRaMa för undersökning, rådgivning och eventuell remiss för operation

Urininkontinens

Urininkontinens innebär att urin kan läcka mellan toalettbesök. Det är vanligt och det finns både egenvård och medicinska behandlingar som kan hjälpa, beroende på typ av inkontinens.

Symtom

Vanliga symtom är att urin läcker vid ansträngning, hosta eller nysning, att du plötsligt känner dig kissnödig, att du behöver kissa ofta eller att urin läcker i små mängder.

Typer av urininkontinens

Ansträngningsinkontinens: Läckage vid ökat tryck i magen, exempelvis vid hosta, nysning eller hopp. Kan behandlas med bäckenbottenträning eller operation vid behov.
Trängningsinkontinens: Plötslig kissnödighet med svårt att hålla sig. Behandlas ofta med läkemedel som lugnar blåsan.
Blandinkontinens: Kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Behandling kan innefatta bäckenbottenträning, blåsträning och ibland läkemedel eller operation.
Överrinningsinkontinens: Mindre vanlig form där blåsan inte töms helt.

Behandling

Bäckenbottenträning och blåsträning är ofta första steget. Vid vissa typer kan läkemedel eller operation bli aktuellt.

När ska du söka vård?

Om du har urinläckage eller symtom på inkontinens kan du kontakta GynRaMa för undersökning, behandling och rådgivning om läkemedel eller eventuell operation.

Stimulerad ägglossning

För att en graviditet ska uppstå måste ett ägg lossna från äggstocken och befruktas i äggledaren. Om ägglossningen är oregelbunden eller uteblir kan hormonbehandling hjälpa till att stimulera äggen att mogna och lossna. Behandlingen kallas även ovulationsstimulering och kan ges som tabletter eller sprutor. Cirka hälften av de som behandlas blir gravida.

Före behandlingen

En fertilitetsutredning visar om du har problem med ägglossningen. Stimulerad ägglossning kan hjälpa vid oregelbunden eller utebliven ägglossning.

Så går behandlingen till

Vanligtvis får du ta tabletter som stimulerar kroppens eget äggblåsestimulerande hormon (FSH). Behandlingen pågår i fem dagar, och efter cirka tio dagar görs ultraljud för att följa äggblåsornas utveckling. Om tabletterna inte fungerar kan sprutor med FSH ges dagligen i cirka två veckor. Sprutorna tas vanligtvis i mage eller lår, och personalen visar hur det går till.

Ultraljudsundersökning

Vaginalt ultraljud används för att följa äggblåsornas tillväxt, både vid tabletter och sprutor.

Tidpunkt för ägglossning

Ibland behövs en spruta som gör att ägget lossnar, ungefär 30–35 timmar före samlag eller insemination, för att optimera chansen för graviditet.

Varför behandlingen görs

Stimulerad ägglossning ökar chansen att spermier kan befrukta ett ägg och gör det enklare att planera samlag eller insemination.

När ska du söka vård?

Om du har försökt bli gravid i över ett år utan framgång kan du kontakta GynRaMa för hjälp med stimulerad ägglossning. Våra läkare är specialister och du kan känna dig trygg hos oss.

Ofrivillig barnlöshet

Ofrivillig barnlöshet innebär att man har försökt att bli gravid i mer än ett år utan att lyckas. Det är vanligt och kan bero på flera faktorer. Barnlöshet kan också uppstå i olika familjekonstellationer, till exempel om du är ensamstående, i ett samkönat förhållande eller om partnern inte vill ha barn.

När ska man söka vård?

Sök vård om ni har försökt bli gravida i minst ett år utan resultat.
Sök tidigare om någon av följande gäller:

Du som vill bli gravid är över 35 år.
Du har sällan eller ingen mens.
Du har tidigare genomgått operation i magen med komplikationer.
Du eller partnern har behandlats med cellgifter eller strålning.

Orsaker till ofrivillig barnlöshet

Barnlöshet kan bero på problem med spermier, ägg, äggledare, livmoder eller en kombination av dessa.

Spermier:
Hos cirka en tredjedel av fallen är orsaken relaterad till spermiernas antal, funktion eller frånvaro. Vanliga orsaker kan vara infektioner (t.ex. klamydia eller gonorré), testiklar som inte kommit ner, tidigare cancerbehandling eller användning av anabola steroider.

Ägg och livmoder:
Hos en tredjedel beror barnlösheten på äggstockar eller livmodern. Det kan vara utebliven ägglossning (t.ex. vid PCOS), påverkade äggledare efter infektion, endometrios, polyper eller muskelknutor, extrem undervikt eller övervikt, strål- eller cellgiftsbehandling, eller medfödda tillstånd som Turners syndrom.

Oförklarad barnlöshet:
Hos ungefär en tredjedel hittar man ingen tydlig förklaring, eller det kan bero på en kombination av faktorer.

Utredning av infertilitet

På GynRaMa kan du få hjälp med snabb utredning. Den kan inkludera:

Spermaprov för att undersöka antal, rörlighet och förekomst av spermier.
Ägglossningstest med LH-stickor eller morgontemperatur.
Blodprov för ägglossning och hormonnivåer (FSH, LH, AMH, progesteron).
Vaginalt ultraljud för att undersöka äggstockar, äggledare och livmoder.
Hysterosalpingografi (HSSG) för att se livmoderhålan och passage i äggledare.
HSG för att undersöka livmoderns vägg för polyper, myom eller missbildningar.

När utredningen är klar

Efter utredning diskuterar ni och läkaren vilken behandling som passar bäst. Ibland behövs ingen behandling, ibland rekommenderas IVF eller donationsbehandling. Alla utredningar och remisser kan hanteras av GynRaMa, som har lång erfarenhet inom infertilitet.

Abort

På GynRaMa erbjuder vi medicinsk abort. Vi tar emot patienter som är 18 år eller äldre.

Behandlingen är landstingsfinansierad, vilket innebär att den täcks enligt gällande regionala regler.

Vid ditt besök träffar du vår erfarna personal som:

Går igenom hela processen
Informerar om medicinen
Finns tillgänglig för stöd under hela förloppet

För dig som önskar finns även möjlighet till extra samtalsstöd hos kurator.

Vi lägger stor vikt vid trygghet, sekretess och ett respektfullt bemötande.

Spermaprov

Text kommer snart!

Foster test

Äntligen gravid!

Graviditeten är en av de mest fantastiska och spännande tidpunkterna i en kvinnas liv. Den medför mycket glädje och förväntan men även funderingar och omtanke om det blivande barnets hälsa. Baserat på de senaste framstegen inom icke-invasiv fosterscreening med genetisk analys kan NIPT analysera sannolikhet för att ditt blivande barn bär på några av de vanligaste genetiska avvikelserna.

Vad innebär en trisomi?

I alla våra celler i kroppen har vi en uppsättning av 46 kromosomer, ordnade i 23 par. En trisomi är en medicinsk beskrivning av att det finns en extra kromosom, alltså tre istället för det normala två (en var från de båda föräldrarna). Trisomi kan förekomma i några eller alla celler i kroppen, och kan medföra såväl fysiska som mentala handikapp. Downs syndrom (trisomi 21), Edwards syndrom (trisomi 18) och Pataus syndrom (trisomi 13) är de tre vanligast förekommande trisomierna.

Vad är foster test?

Fostertest, även kallat NIPT (Non-Invasive Prenatal Test) är ett enkelt, säkert och mycket tillförlitligt fostertest som mäter sannolikheten för trisomi 21, 18 och 13. Det finns olika märken på NIPT där vi erbjuder Roche Harmony NIPT med analys hos Life Genomics i Göteborg. Harmony NIPT har en känslighet på 99%, jämfört med 79% för KUB. Det går dessutom att välja till analys av könskromosomavvikelser utan extra kostnad. Mindre än 0,1% falskt positiva svar kan förekomma med Harmony NIPT test jämfört med 5% med KUB test.
NIPT kan göras från och med 10 fullgångna graviditetsveckor.

Testet inkluderar:
Trisomier: Downs syndrom (trisomi 21), Edwards syndrom (trisomi 18), Pataus syndrom (trisomi 13)
Könskromosomaneuploider (tillval): Turners syndrom (monosomi X), Klinefelters syndrom (XXY), Trippel-X (XXX), XYY karyotyp
Könsbestämning (tillval): Pojke/Flicka. Vid tvillinggraviditet: endast flickor, eller minst 1 pojke
Mikrodeletion (tillval till extra kostnad): DiGeorges syndrom (22q11.2)

Hur fungerar NIPT?

NIPT utförs på ett blodprov som tas efter 10 veckors graviditet för att analysera DNA från fostret som cirkulerar i moderns blod, för att undersöka om det förekommer för många eller för få kromosomer.

Under graviditeten passerar DNA från fostret och moderkakan ut i moderns blodomlopp. Detta analyseras, och utifrån resultatet kan man enkelt räkna förhållandet mellan fostrets kromosomer. Till skillnad mot KUB där man tittar på två proteinmarkörer, undersöker man med NIPT exakt det som man är intresserad av att veta; kromosomerna. Harmony NIPT mäter dessutom fetal fraktion vilket säkerstället att det är fostrets DNA som analysen baseras på. Andra NIPT-märken som saknar detta viktiga kvalitetssteg riskerar att bara mäta moderns egna kromosomer.

Ultraljud skall göras för att datera graviditeten och bestämma antal foster. NIPT är ett screeningtest och högrisksvar bör konfirmeras med fostervattenprov eller moderkaksprov för att veta helt säkert. Om provsvaret inte visar på förhöjd sannolikhet för trisomier stämmer Harmony NIPT till mer än 99,99%.

Fördelar med Harmony NIPT

Riskfritt

Icke-invasivt och därmed ingen risk för missfall

Enkelt

Endast ett blodprov behövs

Tillförlitligt

Bevisad specificitet och sensitivitet är över 99%

Mäter fetal fraktion

Välbeprövat (över 70 kliniska studier)

Över 2 800 000 Harmony NIPT har utförts globalt

Translated Foster Test PDF-Files

Endo test

Vad är endometrios?

Endometrios kännetecknas av endometrieliknande vävnad utanför livmodern, så kallade endometrios lesioner. Tillväxten av dessa lesioner är ofta förknippad med en inflammatorisk process.

Under menstruation kan endometrios lesioner reagera på variationer i hormonella nivåer, vilket leder till akut inflammation, blödning, svår smärta och många andra symtom. Endometrios drabbar cirka 10 % av kvinnor i fertil ålder. I dagsläget är cirka 250 000 kvinnor i Sverige drabbade. Det påverkar potentiellt alla kvinnor och kan dyka upp så tidigt som från tonåren. Endometrios kan vara helt asymtomatisk och diagnostiseras ibland under en konsultation föranledd av svårigheter att bli gravid. Faktum är att en betydande andel av patienter med endometrios också lider av infertilitet.

Symtom av endometrios

⚬ Svår mensvärk

⚬ Smärta under samlag

⚬ Långvarig bäckensmärta

⚬ Smärta i höger axel

⚬ Matsmältningsproblem

⚬ Intensiv trötthet

⚬ Urinvägssjukdomar

⚬ Infertilitet

⚬ Smärta vid avföring

⚬ Smärtsam rektal blödning

⚬ Hematuri under menstruationen

⚬ Omväxlande diarré – förstoppning

Vad är Ziwig Endotest?

Ziwig Endotest® är ett enkelt, icke-invasivt diagnostiskt test för tidig upptäckt av alla typer av endometrios med en prestanda som överträffar den för konventionella diagnostiska test^2-6 (känslighet >95%, specificitet >95%, diagnostisk noggrannhet AUC >95 %⁹).

Ziwig Endotest® är ett test baserat på nästa generations sekvensering av mikroRNA som finns i saliv, och utvecklades av det franska företaget Ziwig.

Ziwig Endotest® har validerats av en av de största kliniska prövningarna som någonsin genomförts inom detta område i samarbete med 18 franska center specialiserade på endometrios⁹. Den diagnostiska prestandan testades först på blodprov⁶ och sedan på salivprov⁴.

Detta verktyg är framtaget för att revolutionera diagnosen och vården av endometrios genom att tillhandahålla en pålitlig och snabb diagnos till vårdpersonal som ordinerar testet.

Ziwig Endotest® har erhållit CE-märkning.

Varför och när ska salivtestet ordineras?

Jämfört med nuvarande metoder representerar Ziwig Endotest® en stor innovation inom detektion av endometrios⁸.

Patientvården kommer att förbättras avsevärt genom att minska den genomsnittliga tiden till diagnos från flera år till några dagar⁷. Ziwig Endotest® banar väg för tidig behandling av endometrios och representerar ett stort paradigmskifte i klinisk praxis².

Fördelarna med Ziwig Endotest®

⚬ Tydliga positiva/negativa resultat

⚬ Snabb diagnos

⚬ Alla former av endometrios kan diagnostiseras^2-6

⚬ Hög tillförlitlighet: nära 100%⁹

⚬ Enkel och icke-invasiv provinsamling

Ordinering av Ziwig Endotest® rekommenderas för kvinnor mellan 18 och 43 år som uppvisar ett eller flera symtom som tyder på endometrios^4,8.

Är du redo för ett Endo Test?
Vi samarbetar med Life Genomics, Ziwig i Göteborg.

Endometrial Microbiome test

Text kommer snart!

Vad är ett Endometriellt mikrobiomtest?

Endometriellt mikrobiomtest (EMT) analyserar förekomsten av Lactobacillus arteri livmoderslemhinnan. Studier har visat att en hög andel Lactobacillus arter i livmodern kan korrelera med förbättrade graviditetsutfall. Testet redovisar den procentuella andelen bakterier, inklusive potentiellt patogena mikroorganismer som också finns i livmodern. Resultaten presenteras i en rapport som ger en översikt över livmoderns mikrobiella sammansättning. Om testresultatet påvisar en mikrobiell obalans, med lắg andel Lactobacillus arter kan läkaren skriva ut en individanpassad behandling för att öka Lactobacillerna och därmed göra livmodern mer mottaglig för ett befruktat ägg.

Vad är det endometriella mikrobiomet?

Endometriets mikrobiologi består av mikroorganismer, främst bakterier, som befinner sig i livmodern. Lactobacillus-arterna producerar mjölksyra som skapar en sur miljö. Denna miljö motverkar tillväxten av skadliga bakterier och bidrar till en balanserad mikroflora. En obalans kan aktivera immunförsvaret och skapa inflammation, vilket kan försvåra embryots implantation och påverka graviditetsutfallet negativt.

Lär dig mer om Endometrial Microbiome Test

I videon nedan förklarar vi hur testet går till, vad det kan visa och varför det är en viktig del av fertilitetsutredningen. Klicka på videon för att få en tydligare bild av processen och hur resultaten kan hjälpa dig vidare i din behandling.